Efter de uppslitande striderna om kärnkraft på 1970- och 1980-talen präglades svensk energipolitik länge av förhållandevis breda och jämförelsevis samförståndsinriktade blocköverskridande uppgörelser, även om motsättningarna kring kärnkraften aldrig upphörde. Genom decennier då nyliberalism och klimatpolitik fundamentalt förändrade såväl de institutionella som de ideologiska grundvalarna för energipolitiken bestod detta uttryck för relativt samförstånd i riksdagen. När två borgerliga partier lämnade energiöverenskommelsen 2019 beseglades den historiska perioden av försök till försoning och blocköverskridande kompromisser. Ett nytt, konfliktfyllt energipolitiskt landskap framträdde där vindkraft ställdes mot kärnkraft i en strid som blandade ingenjörsvetenskapliga argument med djupt ideologiska bilder av Sveriges historia och framtid.
Boken skildrar denna utveckling, från Alliansens vindkraftssatsning 2009 och Sverigedemokraternas introduktion av radikalt vindkraftsmotstånd i riksdagen 2010, via 2016 års energiöverenskommelse och dess sammanbrott 2019, till det nya "kärnkraftsvalet" 2022 och högerregeringens försök att förverkliga sin energipolitiska retrotopi fram till 2025. Genom en noggrann skildring av riksdagsdebatten om vindkraft över mer än 15 år skapar den förståelse för hur och varför energisystemet återigen blivit en av de mest laddade politiska stridsfrågorna.