Inget är oss främmande : värmlänningar berättar

Leif tog studenten 1966. Han gick upp till Kjell Glennert på Kronofogdemyndigheten. Kjell hade två telefoner. En sliten, som var Färjestads. En skinande blank, Kronofogdens. - Kjell, kan du ordna jobb åt mig innan universitetsfilialen öppnar i höst? Kjell drog ett djupt bloss på sin John Silver utan filter och lutade sig bakåt i den knarrande kontorsstolen. Han ringde upp rektor Sjöstedt på Norrstrandsskolan. - Leif Labraaten har tagit studenten. Har du något vikariat åt honom? De flesta av de tolv värmlänningar som här berättar om sina liv har varit unga på 1960-talet. En del har sysslat med kultur, andra berättar om missbruksproblem, några har invandrat till Värmland. Vissa är lite mer kända som Mats Parner, Leif Labraaten och "Gagga". Många av dem har upplevt olika svårigheter under sina unga år och i några fall även senare i livet. En del har inte fått det stöd som de skulle ha behövt. Alla har ändå lyckats trassla sig vidare och med skiftande framgång lyckats göra något bra av sina liv. Göte Fax är en pensionerad socionom bosatt i Karlstad med stort intresse för musik, fågelskådning och fotboll. Han har tidigare utgivit boken "Från Norra Hyn till Hanoi" på Bernhards förlag.