C. J. L. Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet

Carl Jonas Love Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet är ämnet för denna studie. Slottskrönikan omfattar romanerna Jaktslottet (1833), Hinden (1833) och Baron Julius K*. Ur Fröken Eleonoras reseminnen (1835), som alla ingår i Almqvists stora samlingsverk Törnrosens bok. I ramberättelsen Jaktslottet presenteras vi för medlemmarna i Jaktslottskretsen, slottsherren Hugo Löwenstjerna, huvudberättaren Richard Furumo och de andra figurerna, som brukar samlas på Jaktslottet på kvällarna och berätta historier för varandra. Almqvist lämnar mycket outsagt i texten, ett indirekt skrivsätt, vilket resulterar i gåtor och andra problem för läsaren. Det är dessa tolkningsproblem som står i centrum för denna undersökning. I första kapitlet analyseras bördsmotivet, i andra kapitlet spökmotivet, i tredje och fjärde kapitlet självreflexionen och i femte kapitlet slottskrönikans intertextuella bakgrund.